Vi är inga badare i första hand. Istället är vi mer baddare när det gäller natur, kultur och historia. Där gör vi gärna djupdykningar. Därför hamnade vi i Peñíscola som anses vara en av Spaniens vackraste byar. Här finns en tempelriddarborg och “den vita staden”.
Peñíscola ligger i den sydspanska provinsen Castellón. Åtskilliga svenskar åker hit. Många för att bada och sola. Och det är förståeligt med de vidsträckta fina stränderna. Utmed dessa har det vuxit upp stora hotellkomplex. Vi har sett snyggare. Däremot är själva strandområdet fint. Bland annat med offentlig konst. Som exempelvis en kolossal mosaikdrake och en mosaikbeklädd vatteninstallation.
Det som lockade oss mest var dock den klippiga halvön som reser sig ur Medelhavet. Där, innanför murarna, finns en tempelriddarborg och den “vita staden”.
Perfekt med central ställplats
Vi bodde på ställplatsen Parking la Brisa. Därifrån har du bara en kort promenad på cirka 15 minuter in till centrala Peñíscola. Du kan fylla på färskvatten, tömma gråvatten och latrin. Det finns dusch, toa och el.
Det unika våtmarksområdet Marjal
På vår promenad in till centrum passerade vi våtmarksområdet Marjal med dess kanaler och sötvatten. Du kan vandra ut i det på fina trägångar. I vattnet finns en sällsynt fisk, samaruc (Valencia hispanica). Den är bara åtta centimeter lång och utrotningshotad. Här har den än så länge en skyddad plats. Det kryllade också av några malliknande fiskar i vattnet.
Den vita staden
Innanför stadsmurarna ligger den gamla staden. En medelhavslabyrint med vitkalkade hus och smala gränder. Lite kuriosa är att den vita staden har varit inspelningsplats för flera filmer och TV-serier. Exempelvis Game of Thrones, där gränderna gestaltade delar av staden Meereen.
Tempelriddarborgen Castillo del Papa Luna
64 meter över havet tronar borgen Castillo del Papa Luna. Det låter kanske inte så högt men det känns så när du väl är på plats. Och utsikten är alldeles utmärkt. För att inte säga strålande. Från början var klippan bara förbunden med fastlandet genom en smal sandremsa. När den översvämmades blev borgen en ö och nästan ointaglig.
Borgen har stått stadigt genom århundranden
Tempelriddarna byggde denna försvarsanläggning mellan 1294 och 1307. Vilket är en rätt kort byggtid för en borg av den här storleken. De enorma murarna håller än idag, över 700 år senare. Det är imponerande. Helt klart kunde byggherrarna sin sak. Arkitekturen liknar enligt utsago flera av ordens borgar i det Heliga landet. Castillo del Papa Luna räknas numera till de bäst bevarade tempelriddarborgarna i Europa. Givetvis löste vi inträde och besökte fästningens olika delar. Rekommenderas. Det är en speciell känsla att vandra upp och ner för de smala trapporna som ligger utsides. Inne i borgen var det höga valv och mörka gångar.
“Artistisk” påveskulptur utanför borgen
Utanför borgen finns en två meter hög bronsskulptur som föreställer Påve Luna (Påve Benedikt XIII som egentligen hette Pedro Martínez de Luna). Skulpturen är skapad av Sergio Blanco Rivas. Om du känner igen namnet så var han artist i den spanska popduon Sergio y Estíbaliz innan han blev skulptör. Popduon har bland annat uppträtt i Eurovision song contest. Men det var ruskigt länge sedan.
Rörigt med påvarna på medeltiden
Den mest fascinerande delen av historien om Tempelriddarordens borg handlar om påven som inte var påve. Eller var han det? Vi pratar om Benedikt XIII, känd som Påve Luna.
Den katolska kyrkan var rejält splittrad under 1300/1400-talet. Två påvar valdes samtidigt. En i Rom, och i franska Avignon valdes Pedro de Luna. Han tog sig namnet Benedikt XIII. Kyrkan försökte få till att det endast skulle finnas en påve - i Rom. Men Påve Luna vägrade avgå. Istället flyttade han till borgen i Peñíscola. Där levde och verkade han som påve ända till sin död 1423. Påve Luna vägrade ge upp sin titel.
Trädgårdsartilleriet nedanför borgen
Nedanför borgen finns Parque de Artillería. Den anlades på 1500-talet under Kung Filip II. Det har nog med tiden blivit mer av en trädgård än en artilleripark. Men här syns kasematter, krutförråd och försvarsanläggningar.
Trädgården är så vacker. Lummig, fylld med med palmer, pinjeträd och medelhavsväxter. Här och där finns skulpturer av manspersoner som berättar om Peñíscolas militärhistoria. Ifrån Parque de Artillería har du fantastiska vyer över staden och ut mot havet. Vi passade på att äta en bit mat och njuta av utsikten. Det gäller att ta vara på stunderna i nuet också.
Mer om platsen
