Alla åker dit. I alla fall verkar det så. Något lockar helt klart. Givetvis åkte vi också dit. Fyren var fin. Fast stängd. Men det fanns annat runtomkring som var betydligt mer imponerande tyckte vi.
Cabo de São Vicente är den sydvästligaste udden på det europeiska fastlandet. Platsen för fyren är riktigt dramatisk kan vi intyga. Redan när du kör in mot parkeringen framför fyren får du en speciell känsla i bröstet. Egentligen inte så mycket för själva fyren utan för det du ser runt omkring den.
Fin fyr
Fyren är ett riktigt landmärke. Snyggt rödvitrandig och ståtlig med sina 28 meter syns den på långt håll. Den byggdes 1846, har sedan dess moderniserats en del och är fortfarande i bruk. Inne på området finns ett museum. Men tyvärr var grindarna stängda och låsta när vi var där. I vilket fall som helst har detta varit en fyrplats långt tillbaka i tiden.
Klippupplevelser
Området består av höga, branta kalkstensklippor som ligger cirka 70-75 meter över havet. De stupar rakt ner i Atlanten. Havets krafter och starka vindar har bidragit till att forma en säregen och mäktig naturupplevelse med grottor och spännande formationer. Vi vandrade ut mot klipporna och följde dem, fast på lite behörigt avstånd från klippkanterna. Här vill man inte ramla ner. Det kan vi garantera.
Gå försiktigt
Att gå i området vid klipporna är lite utmanande. Det är bra att ha skor med kraftigare sulor för underlaget är minst sagt stenigt och gropigt. Men det är värt varenda steg. Utsikten, eller rättare sagt utsikterna, är makalösa. De skiftar beroende på var du stannar till. Men ta gärna en titt på var du sätter fötterna för det finns små spirande guldkorn på marken också. När vi var där i december så blommade enstaka krokusar lite här och där. Så fint.
Klipporna runt Kap São Vicente är en del av ett större naturreservat som sträcker sig längs Algarvekusten. Det är en otroligt vacker naturupplevelse i södra Portugal. Och fyren är som ett litet utropstecken i det stora hela.
Mer om platsen
