Egenes Camping, ställplats Asphalt Camping, i Norge

Vi står på deras ställplats som passande nog heter Asphalt Camping. Och det hällregnar.
Det har varit en "körig" dag. Mycket tid i husbilen. Men vi har inte kommit särskilt långt. Vägarna vi har kört slår nog Trollstigen flera gånger om. Ett par stopp har vi haft. Varav det första blev smått dramatiskt.
Vi hade siktat in oss på två utflyktsmål på vägen mot Kristiansand. Nummer ett var Nesvåghålo i Hauge i Dalane. Vägen dit var ett äventyr i sig, smal och slingrig bland berg och stup. Tack och lov var det lite trafik.
Nåväl, vi parkerade för att ta oss till Nesvåghålo, det skulle bara vara 650 meter dit. Det var de längsta och värsta metrarna jag, Åsa, varit med om på länge. Jag nådde inte ända fram, klippklättringen var nog så skrämmande. Det började dessutom regna. Micke tog sig i alla fall hela vägen. Det vi ville se var en mindre jättegryta formad av rinnande vatten i samband med istiden. Inte värt ansträngningen tycker vi.
Nästa utflyktsmål i hällregnet var Helleren, två små hus under en jättelik klippa. Det ena från 1700-talet och det andra från 1800-talet. Upplevelsen är lite märklig. Platsen har haft bosättningar hela 6000 år tillbaka har utgrävningar visat.
Vi har kört på vägar som varit smalare och kurvigare än någonsin, vi mötte nästan oss själva i kurvorna. Långa sträckor var vägen enfilig. När det var lite bredare var det så smalt på sina ställen att backspeglarna fick fällas in för att husbilarna skulle kunna passera varandra. Hade det inte varit för allt regnande hade vi trots strapatserna kunnat njuta av fantastisk utsikt, men vi kunde ändå ana hur vackert det kan vara när solen visar sig. Och efter de här vägarna tycker vi nog att Trollstigen faktiskt var enklare att köra. Vi körde även en sträcka som heter Nordsjøvegen.
Nu var det dags att leta upp någon plats att övernatta på. Och vi hittade den dyraste ställplatsen vi någonsin har stått på, 360 norska kronor, inklusive el. De skäms inte för att ta betalt. Men vi, läs Micke, orkade inte köra längre efter sina tuffa timmar bakom ratten. Och det verkar vara fler som är i samma sits för det kommer husbilar hela tiden. Imorgon drar i alla fall vi vidare.




