När vi körde Vildmarksvägen för några år sedan gick färgskalan mest i grått - vädermässigt. Men denna gång lät solen sina gyllene strålar svepa över det mäktiga landskapet. Upplevelsen var fantastisk förra gången, men nu var det som att återupptäcka Stekenjokk på nytt.
Det var varmt, omkring 26-27 grader. Snömängden var betydligt mindre mot när vi gjorde vårt första besök. Inte såg vi heller några renar. Gissningsvis hade de dragit sig högre upp bland bergen på grund av värmeböljan.
Vi parkerade husbilen på den stora gruslagda rastplatsen med fronten mot de mäktiga bergen. Vilken känsla. Det var ren njutning. Att få övernatta med den här utsikten var en magisk upplevelse. Givetvis passade vi på att ta en promenad i högfjällsnaturen. Den är speciell och mycket vacker i sin säregna karghet.
Vädret gav oss toppenutsikt
Det klara vädret gjorde att vi såg riktigt långt. Västerut syntes två höga toppar Movretjahke (1206 meter över havet) och Jitneme (1071 meter över havet). Där går gränsen mellan Sverige och Norge. Åt andra hållet, österut, syntes bergstoppen Stihke (1036 meter över havet). Överst står en mast, och nedanför finns en väderstation. Enligt uppgift är det här är en av Sveriges mest vindutsatta platser.
Om Vildmarksvägen
Det är en av Sveriges högst belägna vägar. Högsta punkten, vid Stekenjokk, ligger 876 meter över havet.
Vägen över Kalfjället byggdes 1969 som transportsträcka till och från Stekenjokkgruvan som lades ned 1989. Du kan bara köra här sommartid, övrig tid på året är vägen stängd på grund av snömängderna. När den skottas upp i juni är det fortfarande meterhöga snödrivor!
Vi rastplatsen på Stekenjokkplatån får du ställa upp husvagn och husbil en kortare tid. Tänk på att inte skräpa ner. Det är en unik plats att vara rädd om.
Mer om platsen
