Ölands södra udde

29 juli 2020

Sveriges högsta fyr och världsrekord i fågelfångst

Du kan inte flyga förbi en vistelse på södra Öland utan ett besök på Ottenby fågelstation. Där får du även chansen att möta den långe och stilige Jan. Det kan ta riktig fyr om det vill sig. Du får också veta varför Jan heter Jan. En historia som tar sin början på 1200-talet.

Öland är verkligen en speciell plats. Det finns så oerhört mycket på en väldigt begränsad yta. Naturen är överraskande och varierande. Oändlig och spännande. Den här resan gjorde vi ett nedslag på södra Öland och besökte självklart fyren och fågelstationen som ligger allra längst söderut. Vi befinner oss i ett av Sveriges mest värdefulla naturreservat.

Världsrekord i fågelfångst
Ottenby på Ölands södra udde är en berömd plats. Redan 1946 grundades Ottenby fågelstation samtidigt som Sveriges Ornitologiska förening bildades. Den föreningen är också fågelstationens huvudman. Det unika är att ringmärkningen av flyttfåglar har gjorts utan avbrott sedan 1946. Det är världens längsta obrutna fångstserie. Här bedrivs även en omfattande fågelforskning. Är du nyfiken och vill veta mer så kika in på Ottenby fågelstations webbplats.

Långe Jans story började egentligen redan på 1600-talet
Egentligen började allt med att Maria Sophia De la Gardie år 1672 fick kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland, på södra respektive norra udden. Men inte förrän 1785 tändes fyren Långe Jan som alltså står längst ner på Ölands södra udde. Då var den cirka 36 meter hög. Men den växte till sig och ståtar nu med att vara hela 41,6 meter hög och är därmed Sveriges högsta fyr. Om du tar de 197 trappstegen upp till toppen får du en magnifik utsikt. Inledningsvis var detta en öppen stenkolsfyr, men 1948 elektrifierades den. Numera är den helt automatisk.

Varför heter fyren Jan?
Jo, stenen som användes vid byggandet av fyren kom från det medeltida kapellet S:t Johannes (Jan) som revs efter reformationen på 1500-talet. Väster om vägen mellan Långe Jan och Ottenby kungsgård kan du se ett stenkors vid en kulle som visar var kapellet en gång i tiden låg.

Man kan säga att det var ett slags handelskapell som gillet gillade

Kapellet byggdes under 1200-talet av handelsmän som var organiserade i ett gille. De valde att uppkalla det efter Johannes Döparen. Det här gillet var ett slags dåtida branschförbund som värnade om, och skyddade, sina medlemmar. Kapellet var inte bara till för gudstjänster, det fungerade även som handelslager. Men handel fick bara förekomma utanför kyrkobyggnaden. Prästen som kontrakterades av gillet fick förutom de själsliga och kristliga åtagandena även sköta korrespondens och ta hand om den viktiga silvervågen. Kapellet var bara tillgängligt för gillet och tillresande handelsmän, detsamma gällde kyrkogården. Här kom du inte i jorden om du inte hade "handlat" rätt.

Och vem var då den där Maria Sophia som dök upp i historien?

Vi blev ju onekligen lite nyfikna på vem den där Maria Sophia De la Gardie var. Hon som fixade sig privilegium att uppföra fyrar på Öland år 1672. Ett snabbt nedslag i historien berättar att hon var gift med Gustaf Oxenstierna men att hon efter bara fem års äktenskap blev änka. Där stod hon nu, ensam med två döttrar som hade ärvt en enorm förmögenhet och som hon, Maria Sophia, skulle förvalta.

Det gjorde hon riktigt bra. Hon hade tydligen ett gott affärssinne och blev lite av en industriell storpamp. Hennes affärsimperium bröt stenkol, byggde skepp, exporterade timmer och spannmål, tillverkade linolja, anlade pappersbruk, drev jordbruk, boskapsavel och byggde upp en textilindustri. Snacka om entreprenör! Hon var Sveriges första kvinnliga storföretagare. Att hon lyckades kanske berodde på att hon aldrig gifte om sig och därmed slapp manligt förmynderi.

← Tillbaka till bloggen

Åsa

Hej, kul att du har hittat hit! Det är jag som skriver det mesta här på vår sajt. Fotograferar gör jag också. Tycker du något kan bli bättre? Tipsa gärna!