Det är både uppåt och neråt här på campingen i Strömstad. Den ligger väldigt centralt, bara cirka 1,5 km från stadskärnan. I Strömstad är det klippigt. Allt får anpassas efter berggrunden. Och det märks. Mjölksyra i benen är vanligt förekommande här. Det kanske är därför folk går så långsamt?
Vi är på väg mot Oslo, men har bestämt oss för att stanna till i Strömstad över natten. En lunch i den lilla staden hägrade, och lite shopping i mataffären. Men i Strömstad går allt upp och ner. Vi snackar kuperat. Det är inte precis den mest husbilsvänliga staden. Allting lutar så du får en konstig obalanskänsla och gatorna är trånga. Tack och lov har vi en hyfsat “liten” husbil så vi lyckades krångla oss in på en parkering. Och vi fick mat i magen. God var den dessutom. Vi njöt av de fantastiskt vackra trähusen med all sin snickarglädje innan vi susade iväg till campingen.
Nu är det uppåt värre
Ja, så kan vi sammanfatta First Camp Strömstad. Det är verkligen en fin camping. Men oj så kuperad. Vilket inte är konstigt för det är de förutsättningarna som naturen i området ger. Givetvis tog vi en rundtur på campingen. Det verkar vara mycket som är nyfixat. Servicehusen är riktigt fräscha. Allra högst upp ligger top noch-platserna. Wow vilken utsikt över hav, kobbar och skär - och över kaj och stad. Men efter en stund här uppe bar det bara utför för oss...Tills vi landade på plats 81 och i vår kära husis.
Norsk invasion
Hur många platser för husbilar det finns här vet vi inte, men det är många. När vi var här så hade norrmännen invaderat området. Tur att vi ha lämnat gammalt groll bakom oss. Numera är denna typ av invasion helt normal. Vi lyckades i alla fall räkna ut att det fanns sex svenska ekipage här, inklusive oss. Så vi knep kanske max fem-tio procent av campingens husbilsplatser.
Hade det inte blåst så förbaskat mycket när vi var här hade vi gärna stått på översta hyllan några dagar. Men nu skulle vi bara hänga här en natt för huvudmålet för resan var ett besök hos familjemedlemmar i Oslo.
Mer om platsen
