4 minuters lästid (706 ord)
Backa hällristningar i Bohuslän
Skepp från bronsåldern och könsbyte på en skomakare
Vi har varit på en helt fantastisk turné i Bohuslän. Sett mycket. Njutit mycket. Vi har lärt oss mycket - om då och nu. Och att det går att korrigera verkligheten om det anses behövas. Allt börjar med graffiti från bronsåldern.
¨Nej men nu har vi så många skepp här på hällen så vi får allt lov att hacka in en skomakare också så det blir lite variation. "
Tja, så kanske någon stenknackare på bronsåldern tänkte när den berömda figuren skomakaren kom till. Skämt åsido. För med det jobb det innebar att göra dåtidens graffiti tänkte våra förfäder säkert efter både en och två gånger innan de började hacka i hällarna. För dem var syftet förmodligen solklart. För oss nutida människor är det nog mest oklart. Men vad som är ganska klart är att hällristningarna i Bohuslän härstammar från bronsåldern och från den första delen av järnåldern (1700-200 f.Kr.).
10 000-tals skepp seglar på Bohusläns klippor
Det är fascinerande. Den vanligaste hällristningen var alltså ett skepp. Men varför då? Där finns det otaliga teorier. Kan det ha varit så att skeppen ristades in som en "lyckospark" inför resan på de vilda haven för att komma åt råvarorna som skulle skapa brons. Och våra anfäder fick resa långt, gruvorna där malmen bröts och som sedan förädlades till koppar, tenn och i förlängningen brons låg ända borta i östra Medelhavet, på Iberiska halvön, i Alperna och Englands sydkust.
Dödsteorin om skeppen
Det finns sjävklart religiösa teorier som bygger på att skeppen på hällristningarna symboliserade den resa som gjordes när du lämnade jordelivet för att resa till dödsriket. Det här är inte unikt för Sverige och Norden, utan över hela världen finns samma idé i olika tidsepoker. Utav någon anledning är det båt du använder för den sista resan. I Skandinavien har vi skeppssättningar och båtgravar från järnålderns där den döde begravdes i verklig båt. Kanske gick det lättare att segla över till livet efter detta när du redan låg i båten?
Var kommer den där skomakaren in i bilden?
Vi har funderat på varför den här fantastiska hällristningen är döpt till skomakaren. Vår högst ovetenskapliga teori är att det är ett par avbildade fotsulor precis intill, och då är det i så fall kopplingen: figur med hammare + skosulor = en skomakare.
Fast vi tror nog mer på en annan teori. Nämligen att det kanske föreställer väderguden Tor med sin åskhammare i högsta hugg. Figuren är hela 1 och 1/2 meter imponerande hög.
Hur var det med könsbytet då?
Jo, det vi har luskat ut är att Skomakaren råkade ut för detta på 1600-talet. Det låter nog värre än det var. Och det hände också för väldigt länge sedan. Närmare bestämt för över 400 år sedan. Det var läkaren Peder Alfsön som 1627 tecknade av hällen i Brastad. Många hävdar att det är världens äldsta avbildning av en hällristning. Nåväl, av någon anledning så fick Peder för sig att brodera ut "skomakaren" med lite mer kvinnliga former och bröst (snoppen fanns inte med). Kanske var det för utmanande att visa det ståndsmässiga med figuren. I vilket fall som helst så lever både skomakaren och teckningen i högönsklig välmåga. Oberoende av varandra.
Vi hade lite röriga gränser mellan våra nordiska länder när Alfsön ritade av skomakaren i Brastad. Det var mycket hyss med krig hit och dit. Då var i alla fall Bohuslän fortfarande en del av Norge, som i sin tur var en del av Danmark. Vill du se originalteckningen så hittar du den på Rigsarkivet i Köpenhamn.
Källor: google så klart, och Viltlycke museum och så fornguiden.se
Tja, så kanske någon stenknackare på bronsåldern tänkte när den berömda figuren skomakaren kom till. Skämt åsido. För med det jobb det innebar att göra dåtidens graffiti tänkte våra förfäder säkert efter både en och två gånger innan de började hacka i hällarna. För dem var syftet förmodligen solklart. För oss nutida människor är det nog mest oklart. Men vad som är ganska klart är att hällristningarna i Bohuslän härstammar från bronsåldern och från den första delen av järnåldern (1700-200 f.Kr.).
10 000-tals skepp seglar på Bohusläns klippor
Det är fascinerande. Den vanligaste hällristningen var alltså ett skepp. Men varför då? Där finns det otaliga teorier. Kan det ha varit så att skeppen ristades in som en "lyckospark" inför resan på de vilda haven för att komma åt råvarorna som skulle skapa brons. Och våra anfäder fick resa långt, gruvorna där malmen bröts och som sedan förädlades till koppar, tenn och i förlängningen brons låg ända borta i östra Medelhavet, på Iberiska halvön, i Alperna och Englands sydkust.
Dödsteorin om skeppen
Det finns sjävklart religiösa teorier som bygger på att skeppen på hällristningarna symboliserade den resa som gjordes när du lämnade jordelivet för att resa till dödsriket. Det här är inte unikt för Sverige och Norden, utan över hela världen finns samma idé i olika tidsepoker. Utav någon anledning är det båt du använder för den sista resan. I Skandinavien har vi skeppssättningar och båtgravar från järnålderns där den döde begravdes i verklig båt. Kanske gick det lättare att segla över till livet efter detta när du redan låg i båten?
Var kommer den där skomakaren in i bilden?
Vi har funderat på varför den här fantastiska hällristningen är döpt till skomakaren. Vår högst ovetenskapliga teori är att det är ett par avbildade fotsulor precis intill, och då är det i så fall kopplingen: figur med hammare + skosulor = en skomakare.
Fast vi tror nog mer på en annan teori. Nämligen att det kanske föreställer väderguden Tor med sin åskhammare i högsta hugg. Figuren är hela 1 och 1/2 meter imponerande hög.
Hur var det med könsbytet då?
Jo, det vi har luskat ut är att Skomakaren råkade ut för detta på 1600-talet. Det låter nog värre än det var. Och det hände också för väldigt länge sedan. Närmare bestämt för över 400 år sedan. Det var läkaren Peder Alfsön som 1627 tecknade av hällen i Brastad. Många hävdar att det är världens äldsta avbildning av en hällristning. Nåväl, av någon anledning så fick Peder för sig att brodera ut "skomakaren" med lite mer kvinnliga former och bröst (snoppen fanns inte med). Kanske var det för utmanande att visa det ståndsmässiga med figuren. I vilket fall som helst så lever både skomakaren och teckningen i högönsklig välmåga. Oberoende av varandra.
Vi hade lite röriga gränser mellan våra nordiska länder när Alfsön ritade av skomakaren i Brastad. Det var mycket hyss med krig hit och dit. Då var i alla fall Bohuslän fortfarande en del av Norge, som i sin tur var en del av Danmark. Vill du se originalteckningen så hittar du den på Rigsarkivet i Köpenhamn.
Källor: google så klart, och Viltlycke museum och så fornguiden.se
Vi har även träffat på en annan berömd hällristningsfigur - Dansaren. Kika in på den här sidan om du är nyfiken på att veta var och få lite mer information.
