I Skåne hittade vi mängder av Hallands landskapsträd 

Hade jag varit barn hade jag älskat att klättra bland dessa grenar. Nu är jag mer av kylskåpskaraktär. Lite stel och otymplig. Men ögat och fantasin fick sitt. Campingen ligger i ett jättefint och vidsträckt park- och strövområde, som gjort för lek och spel. Det är verkligen en superfräsch anläggning. 275 kronor inklusive el kostade övernattningen. Kan tänka mig att bo här igen. Men då ska vi ha med oss cyklar så vi kan ta oss in till Malmö centrum.

En sak som vi uppskattar så här i eftersäsong är att det är gott om plats och lite folk. Inte för att vi är folkskygga, men med hektiska heltidsarbeten så är det skönt att få hitta lugnet i helgerna. Vi promenerade utmed havet och spejade över till Danmark - detta dejliga land. Denna gång nöjde vi oss med att studera Öresundsbron på avstånd. Men nästa år. Ja då kanske vi är på väg över den - på väg mot nya äventyr i Europa.

Som vanligt har vi lärt oss något nytt. Som att oxeln är Hallands landskapsträd. Det kändes gott i det patriotiska hjärtat.

Lite oxelfakta är alltid bra att ha

Arten bildades någon gång under istiden. Förmodligen genom korsbefruktning mellan vitoxel och tyskoxel eller vitoxel och rönn. Oxeln är endast vildväxande i Norden. Och vi i Halland kan ståta med det som landskapsträd. Det händer att oxeln kallas för svenskoxel eftersom arten uppstått i Sverige och inte kommit invandrad som många andra träd. Blomningen på våren är helt fantastisk och bären glädjer fåglarna på hösten. Veden är eftertraktad hos träsnidare och används till att göra skedar och husgeråd. Tumstockar, käglor och klot är andra produkter. Oxeln har blivit ett vanligt stadsträd, särskilt i blåsiga områden. Dessutom har den stor tålighet mot avgaser. Men inte de sorts avgaser som Carl von Linné syftade på: "Bären äro smakeliga at äta; men hafwa den olägenheten, at de förorsaka mycket wader. Af torkade bären kan bröd bakas, brännewin brännas och dricka bryggas"