Slåttsdalsberget och Slåttsdalsskrevan - två storslagna utmaningar

Vi har gjort vårt första besök i Skuleskolgens nationalpark. Två mål fanns som önskemål på den här vandringen. Slåttsdalsberget - med sin fantastiska utsikt. Och den mäktiga Slåttdalsskrevan. Det var ingen lätt match att ta sig dit, men det var värt varenda steg och varenda svettdroppe. 

Vi valde att utgå från Entré Syd som ligger på Mobergets sydsluttning som till stor del består av den rödaktiga nordingrågraniten. Själva vandringen började hyfsat enkelt med träspångar genom ett lummigt och samtidigt kargt landskap. Vi blev lite invaggade i tron att det skulle gå lättare än befarat. Men snart gick det över till steniga stigar där trädens rötter levde sitt eget liv, då och då dök det turligt nog upp mer bekväma träspångar. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss längre fram. Vilket kanske var tur. 

Jag, Åsa, hade åter igen tagit det kloka beslutet att använda mina vandringsstavar. Något som jag hade mycket hjälp av. Den här vandringen gick till stor del brant uppåt i en ganska tuff terräng. Och brant neråt också. Det gällde att hålla tungan rätt i mun och blicken på var du satte fötterna. Men låt dig inte avskräckas av det. Belöningen du får av naturupplevelserna är värt allt.

Strapatsvägen till Slåttsdalsberget

Vägen upp mot Slåttsdalsberget var verkligen ingen dans på rosor. Det gick brant uppför och vi fick använda huvudet lika mycket som resten av kroppen. Att tänka efter före. Var ska jag sätta ner foten, var är det minst knepigt att ta sig fram, när behöver jag ta hjälp av händerna för att ta mig upp? En sak är säker, vi hade inte velat gå/klättra/kasa utan våra vandringskor. På vägen upp såg vi människor som valde att vända för att de inte orkade, eller för att de helt enkelt inte hade bra på fötterna. Samtidigt blev vi och de flesta andra omsprungna av barn, eller var det egentligen bergsgetter?

Så sakteliga närmade vi oss nu toppen för vandringen. Väl uppe på Slåttdalsberget blev vi helt bergtagna av den vidsträckta och storslagna utsikten. Wow! Först stod vi bara där och tog in vyn. Sedan började vi kolla runt, det var rätt mycket folk där. Men till slut hittade vi en egen "fikaklippa". Kaffe och tillbehör åkte fram ur ryggsäcken, och vi kan meddela att det sällan smakat så gott. Tänk om du hade kunnat frysa ögonblicket och spara på det för evigt. Fast på ett sätt har vi faktiskt gjort det tack vare våra bilder och filmer. 

Trapetsvägen till Slåttsdalsskrevan

Nu från utsikt till vår ursprungliga avsikt. Nämligen att besöka Slåttsdalssrevan. Vi hade sett spännande bilder och filmer från den 200 meter långa och bara sju meter breda skrevan och tänkt att dit vill vi. Nu var vi på väg dit. Åter igen fick vi utmana oss. Det gick brant neråt och för att ta sig en del av sträckan fick du fira dig ner med hjälp av rep. Det killade rejält i magen, det är ju inte precis vardagsmat för oss att ta oss fram så här. Tur att repet var rejält förankrat i berget, hade inte velat råka ut för någon trapetsliknande upplevelse. Till slut nådde vi målet och stod omringade av 30 meter höga lodräta klippor. Om det var mäktigt? Absolut. Du känner dig väldigt liten i det sammanhanget. Och det går inte att låta bli att förundras av naturens kraft genom miljoners, miljoners år. 

Trollport och trötta "utflyktare"

På vägen tillbaka mot parkeringen vid Entré Syd passerade vi Trollporten. Självklart blev det lite foton där, men ska väl erkänna att det ändå känns lite läskigt att posera under ett stort stenblock inkilat mellan klipporna. Tänk om det skulle släppa...

Efter sammanlagt ungefär en mils vandring i tuff terräng kom vi till slut fram till vår husbil. Fötterna var trötta och vi var trötta samtidigt som vi var uppfyllda av de fantastiska naturupplevelser vi fått vara med om. Det är en oförglömlig upplevelse som för alltid finns kvar i minnet.

Tänk på

• Vid högsäsong - se till att vara på plats på parkeringen tidigt. Det fyller på kvickt. 
  
• Om det är varma dagar är det bättre att vandra på morgonen/tidig förmiddag eller kväll.Se till att ha bra skor. Gärna vandringsskor.
  
• En ryggsäck med dryck, fika, skavsårsplåster, myggmedel och näsdukar är alltid bra.
  
• Ta med kamera och kikare. Men visst funkar mobilen också om du vill föreviga naturen och landskapet.
  

Skulebergets nationalpark ligger både i Örnsköldsviks kommun och Kramfors kommun och ingår i Världsarvet Höga Kusten. Det är ett populärt utflyktsmål för både kortare och längre vandringar. 

Källor: Vi, hogakusten.com, sverigesnationalparker.se, lansstyrelsen.se

2022-07-31