Om Gustav den III:s "klädrevolution", solfjädersspråk och dopmössor 

I Skåne vimlar av det av slott och gods som bär på både spännande och dramatisk historia. Vi gjorde ett besök på Svaneholms slottsmuseum som tog oss med på en tidsresa. Museet, som invigdes redan 1935, breder ut sig på slottets fyra våningar och här finns mer än 13 000 föremål och kläder.

Du kan börja på stenåldern och sedan jobba dig framåt till början av 1900-talet. Det är ett imponerande tidspann. På skytteloftet får du en uppfattning om 1500- och 1600-talets försvar med sina skjut-och kastgluggar. Självklart finns det en fängelsehåla längst ner i källaren, fattas bara annat. Däremellan hittar du högreståndsmiljöer, allmoge, textilier, en lanthandel och mycket, mycket mer.

Här finns hur mycket som helst - men vi valde att berätta om tre 
Det är så oerhört många vitt skilda föremål och miljöer att det var svårt att ta in allt. Vi förstår att det inte kan vara lätt att exponera på en begränsad yta när det finns så mycket att visa upp. I den här artikeln fokuserar vi på några delar som vi blev lite extra nyfikna på:

1. Dopmössor - med historia tillbaka till 1600-talet då det gällde att döpa barnet fortare än kvickt.
2. Gustav den III:s i"klädrevolution" vid det kungliga hovet. Här skulle ingen sticka ut - utom kungen själv förstås.
   
3. Solfjädersspråket - "chatta" med solfjädern.

Det var inte könet som bestämde färgen på dopmössorna
Förr döptes barnen redan före åtta dagars ålder. Spädbarnsdödligheten var stor och det gällde att bebisarna kristnades fort. De lindades hårt och fick en doppåse som kallades för "Kristuspåsen" som dopdräkt tillsammans med en dopmössa. Denna dopmössa syddes av dyra, fina tyger och pyntades rikligt. På den tiden var det inte färgen som visade om det var en pojke eller en flicka utan hur mössan var sydd. Pojkmössan hade fem eller sex kilar medan flickornas mössor bestod av ett mittstycke och två sidostycken. Utformningen går tillbaka ända till 1600-talet. (Bild hittar du längre ner på sidan)

Gustav den III:s "klädrevolution"
Adel och borgerskap tävlade i att ha värsta, dyrbaraste klädkreationerna i så hög grad att det ledde till ekonomiska bekymmer. Redan då fanns det alltså shoppingproblem. De flesta tygerna importerades och den svenska textiltillverkningen blödde. Nu får det vara nog tyckte Gustav den III och införde både importstopp och den nationella dräkten för både män och kvinnor att i första hand användas vid hovet. Det var inget särskilt populärt beslut som togs 1778. 

De vitblåa kreationerna var avsedda för högtider medan den svartröda varianten var männens vardagsdräkt vid hovet. Damdräkten var en tidstypisk rokokokreation. Det måste ha varit en upplevelse att se alla likadant klädda vid det stora hovet, som en slags skoluniform. Men visst måste det underlättat klädvalet. Du behövde ju aldrig fundera på vad du skulle ha på dig. (Bilder finns längre ner på sidan)

Solfjädern - dåtidens "chattverktyg"
Att hantera en solfjäder på 1700- och 1800-talet var så pass seriöst och viktigt att kvinnor fick lära sig "språket" i speciella solfjädersskolor. Det blev ett smart sätt för unga kvinnor och män att kommunicera, chatta, med varandra på ett diskret sätt. Många solfjädrar hade dessutom ett litet "glasfönster" för att kvinnan gömd bakom den skulle kunna iaktta sin omgivning. 

Språket skiljer sig lite mellan århundrandena. Här är några exempel från 1700-talet:

• Röra lätt vid höger öga med stängd solfjäder: När kan vi träffas?
  
• Peka med stängd solfjäder mot sig själv: Jag vill alltid vara med dig. 
  
• Gömma ögonen bakom solfjädern: Jag älskar dig.
  
• Dölja vänster öra med solfjädern: Avslöja inte vår hemlighet.
  
• Lyfta solfjädern mot höger axel: Jag hatar dig.
  

På 1800-talet hade "språket" förändrats något. Här följer några exempel:

• Handen placerad över hjärtat, och solfjädern öppen framför ögonen: Jag älskar dig.
  
• Stängd solfjäder i vänster hand över hjärtat: Är du mig trogen?
  
• Peka en stängd solfjäder mot pannan flera gånger: Är du galen?
  
• Öppen solfjädern mot höger kind: Ja.
  
• Öppen solfjäder mot vänster kind: Nej.
  

Den imponerande textilsamlingen på slottsmuseet kan vi tacka Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening för. Redan 1924 började de samla in textilier i området kring Svaneholm. Men som sagt, det finns hur mycket som helst att se på slottsmuseet så gör ett besök om du är i närheten. Det finns dessutom en restaurang om du skulle bli hungrig efter all historia.

Källor: Svaneholms slottsmuseum, Nordiska museet, Wikipedia och så självklart vi och våra tankar.